Rödingen är en karaktärsart i Locknesjön och Näkten och en viktig del i näringskedjan. Det finns indikationer på att rödingen minskar i antal, därför är det bland annat viktigt att skapa bra förutsättningar för rödingens lek så att den kan fortplanta sig. Flera bottnar är idag övergivna och vi är inte helt säkra på varför då det finns flera tänkbara orsaker. Genom att tillföra nytt lekmaterial och anlägga nya lekbottnar hoppas vi att kunna stärka beståndet av röding. Åtgärden är ett samarbete mellan Länsstyrelsen och berörda fiskevårdsområden.

I några delar av projektområdets sjöar har vassbälten börjat breda ut sig. Ibland kan vassen innebära en försämring av genomströmningen av vatten och när vattenhastigheten sänks stannar små partiklar upp och sedimenterar på botten. På så sätt kan vassen breda ut sig ytterligare och problemet förvärras.

Det går att bekämpa vass genom att klippa ner den under vattennivån, detta kan behöva upprepas ett par tre gånger per växtsäsong under några år. I projektet har vi slagit vass på två platser. I utloppet ur Locknesjön samt utloppet av Bensjön. Åtgärderna har utförts av berörda fiskevårdsområden och Länsstyrelsen.

Flooding might become more common in the future as precipitation increases.

In this region, rainfall is expected to increase by approximately 20% over the next 50 years. Temperature is believed to increase by two degrees. We do not yet know exactly what consequences that may bring. Ecosystems with species adapted to cold water, such as trout and arctic char are though likely to be adversely affected. Higher temperatures will change the composition of species in the ecosystem, ie species that thrive in warmer water is favored while species adapted to cold water become less and in the long run extinct. One risk is that these species, will completely avoid the warmer water, which has the consequence that large areas will lose their fish stocks.

Higher temperatures favor the biological growth in the water which clouds the water and increases algal bloom - especially in combination with elevated nutrient levels. Climate change is thus a serious threat to these ecosystems.

Climate change is a global threat and is difficult to combat on local level. What we can do is to improve the environment to prevent the disruption of influence. This increases the resilience and the chance that the ecosystems are able to adapt to the climate changes.

Reed in the outlet of Lake Lockne.

The environmental quality of lakes and streams are measured on the basis of "ecological status" that can be "high," "good," "moderate," "unsatisfactory" or "bad". An assessment is made based on established parameters, which together lead to an overall picture of the environment. The aim is that all lakes and streams that are not artificial or heavily influenced by, for example, infrastructure or hydropower, should keep good ecological status. Good ecological status means that flora and fauna, streams, ground structures, beaches, and water quality must not show more than small deviations from what is considered natural conditions.

Both Lake Näkten and lake Lockne have "moderate ecological status" which means that the environment needs to improve to reach the objective – good ecological status. Lake Revsund reaches "good ecological status".

The clear water in the lakes is due to low proportion of wetlands in the basin, low levels of nutrients (nitrogen, phosphorus) and low concentrations of organic matter. When nutrients are added, for example by wastewater or surplus from fertilized agricultural land, it increases the amount of organic matter in the water by increased production of phytoplankton. The water becomes cloudy, the growth of reed increases and the oxygen content at the bottom decreases as the decomposition of organic matter consumes oxygen.

It should be noted that the natural concentrations of nutrients in these lakes are extremely low. This means that the lakes are particularly sensitive to raised nutrient levels. Even very small amounts will affect the ecosystem. Long turnover times (Näkten and Lockne lake) makes it especially important to work proactively to limit the introduction of nutrients and organic matter.

I dag är åtgärder i vatten, så kallad vattenverksamhet långt mer reglerad än tidigare vilket gör att fysisk påverkan på vattenmiljöerna blir mindre. Däremot påverkas vattnets kvalitet.

Det klara vattnet i sjöarna kommer av låg andel myrmarker i avrinningsområdet, låga halter av näringsämnen (kväve, fosfor) och små mängder organiskt material. När näringsämnen tillförs sjön via exempelvis avloppsvatten eller överskott från gödslad jordbruksmark ökar också halten organiskt material i vattnet genom ökad produktion av växtplankton. Vattnet blir grumligt, tillväxten av vass i vikar ökar och syrehalten vid botten minskar då nedbrytningen av organiskt material förbrukar syre.

De naturliga halterna av näringsämnen i dessa sjöar är mycket låga. Det betyder att sjöarna är extra känsliga för näringstillförsel, och även mycket små mängder påverkar troligtvis ekosystemen. Framför allt i kombination med högre temperaturer i vattnet. Långa omsättningstider (Näkten och Locknesjön) gör att det är extra viktigt att arbeta förebyggande för att begränsa tillförseln av näringsämnen och organiskt material.

Kraftig tillväxt av vass i Locknesjöns utlopp.

I Sverige har vi ett mål om att alla sjöar och vattendrag som inte är konstgjorda eller kraftigt påverkade av exempelvis infrastruktur eller vattenkraft ska hålla "god ekologisk status". God ekologisk status innebär att växt- och djurliv, flöden, bottenstrukturer, stränder, samt vattenkvalitet inte får uppvisa mer än små avvikelser från vad som bedöms vara naturliga förhållanden.

Både Näkten och Locknesjön bedöms idag hålla "måttlig ekologisk status” vilket betyder att sjöarna inte har så bra miljö som målsättningen anger. Många vittnar om att de klara vattnen blivit mindre klara, att lekområden slammats igen och att fiskbestånden minskar. Anledningarna bedöms framför allt vara påverkan från omgivande markanvändning som orsakar transporter av näringsämnen och organiskt material till sjöarna. I Näktens fall påverkar även vandringshinder i sjöns in- och utflöden samt regleringen av sjöns yta.

Revsundssjön bedöms hålla ”god ekologisk status”, men uppvisar liknande problem i vissa delar av sjön.

I dag är åtgärder i vatten, så kallad vattenverksamhet långt mer reglerad än tidigare vilket gör att fysisk påverkan på vattenmiljöerna blir mindre. Däremot påverkas vattnets kvalitet.

Det klara vattnet i sjöarna kommer av låg andel myrmarker i avrinningsområdet, låga halter av näringsämnen (kväve, fosfor) och små mängder organiskt material. När näringsämnen tillförs sjön via exempelvis avloppsvatten eller överskott från gödslad jordbruksmark ökar också halten organiskt material i vattnet genom ökad produktion av växtplankton. Vattnet blir grumligt, tillväxten av vass i vikar ökar och syrehalten vid botten minskar då nedbrytningen av organiskt material förbrukar syre.

De naturliga halterna av näringsämnen i dessa sjöar är mycket låga. Det betyder att sjöarna är extra känsliga för näringstillförsel, och även mycket små mängder påverkar troligtvis ekosystemen. Framför allt i kombination med högre temperaturer i vattnet. Långa omsättningstider (Näkten och Locknesjön) gör att det är extra viktigt att arbeta förebyggande för att begränsa tillförseln av näringsämnen och organiskt material.

Fish species interactions (Arctic char – whitefish – brown trout – pike – perch – grayling) are complex in these lakes and have major overall ecosystem effects. However, Arctic char has an important role as a predator on first zooplankton, then zoo-benthos and finally whitefish. Remediating measures to withhold and increase population densities of Arctic char will add balance to the total fish community and effect total ecosystem stability through top-down effects. This will in turn improve and withhold ecosystem resilience.

Therefore, Arctic char is a key species in these ecosystems, but currently under high pressure from eutrophication, siltation and climate warming and maybe unknown threats. Arctic char is a lake-spawning salmonid, preferring well-oxygenated gravel for deposition of eggs. At present decreasing population densities partly are due to low recruitment. Spawning takes place in October and eggs hatch in March-April. Siltation as a result of human activities in the catchment area has reduced gravel permeability and oxygenation of eggs at several of the existing spawning grounds.

Introduction of gravel at the right locations from a water recirculation perspective will enhance Arctic char recruitment.  Sorted natural gravel in the proper size dimensions, 20 % of 16-32 mm, 40 % of 45-70 mm and 40 % of >70 mm has been used to establich new spawning grounds in Lake Näkten and Lake Lockne. We have also introduced fertilized fish roe at the sites.  

From a climate change perspective this species is at the edge of its distribution range while inhabiting the project lakes. They are still there because of the deep and oligotrophic character of the lakes and their ecological importance should not be underestimated. However, warmer temperatures will further increase the threat to the existence of the Arctic char and the habitat it lives in.

Macrophytes elimination has been performed at three sites, in the northern part and in the outlet of Lake Locknesjön as well as in Lake Bensjön (adjacent to Lake Revsundssjön). In these lakes, reed has been cut every year over a four year period. The reed has been removed from the lakes. Repeated cutting has prevented root access to oxygen, thus killing off the reed permanently.

Increased establishment and growth of reed is an important sign of eutrophication. The project lakes have normally hard bottom substrate, dominated by sand, gravel, stones or boulders. Reed is very sparsely spread in the lakes. However this plant has increased considerably over the last years in Lake Locknesjön and in Lake Bensjön. In areas with reed, water velocity is decreased and sediments are trapped creating unnaturally soft bottom areas. If not prevented, this problem will accelerate and particularly in a climate warming perspective, reed will continue to colonise shallow areas of the lakes, which in worst case scenario will alter lake status.

Blir det här en vanligare syn i framtiden då vi kan vänta oss större nederbördsmängder?

I den här delen av Sverige förväntas nederbörden öka med cirka 20% under de kommande 50 åren och temperaturen öka med upp till två grader. Vi vet ännu inte exakt vilka konsekvenser det kan komma att få, men ekosystem med arter som är anpassade till kalla vatten, exempelvis röding och öring riskerar att påverkas negativt. Högre temperaturer förändrar sammansättningen av arter i ekosystemet, det vill säga arter som trivs i varmare vatten gynnas medan arter som är anpassade till kallt vatten trivs mindre bra. En risk är att dessa arter, exempelvis röding, helt kommer att undvika varmare vatten, vilket får konsekvensen att stora områden kommer att förlora sina fiskbestånd.

Högre temperaturer gynnar den biologiska tillväxten i vattnet vilket grumlar vattnet och medför risk för alblomning – speciellt i kombination med förhöjda näringshalter. Klimatförändringarna är därmed ett starkt hot mot dessa ekosystem.

Det är svårt att motverka klimatförändringarna på lokal nivå, men vi kan arbeta med miljön i sjöarna och förbättra den på de sätt vi kan för att motverka de störningar vi kan påverka. Därmed ökar chansen att ekosystemen ska kunna anpassa sig till de förändringar som vi inte kan förhindra.

Vi återställer vattendrag för att efterlikna naturliga förhållanden och återskapar på så sätt de livsutrymmen som variation i miljön ger. I en del av vattendragen kompletterar vi återställningen av miljön med att återföra lekgrus då detta ofta spolats bort efter att vattendraget rensats på större material.

Restaureringen kan jämföras med att sätta möbler i ett tomt hus. Många djur och växter kräver olika livsmiljöer och i ett mångformigt vattendrag finns såldes utrymme för fler antal arter. Biologisk mångfald leder också till mer föda för exempelvis öring, harr och utter.

Även vattenkvaliteten kan bli bättre efter en restaurering då vattenhastigheten oftast sänks något. Om vattnet uppehåller sig längre i vattendraget kan smådjur och växter tillgodogöra sig partiklar och näringsämnen under längre tid. Antalet djur och växter ökar när livsutrymmet blir större och reningen av vattnet blir effektivare. Näringsämnen omsätts istället för att transporteras till sjöarna.  

Det är många arter som gynnas av den här typen av åtgärder, i projektet räknar vi med att gynna främst öring, flodpärlmussla och bottenlevande insekter samt de arter som anses vara mest skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. I projektet restaureras 30-tal vattendrag under åren 2015-2019.

Flodpärlmusslan är en tjockskalig mussla med ett karaktäristiskt njurformat skal. Den blir som vuxen mussla ca 10-18 cm lång. Den vuxna musslan lever på botten i vattendrag livnär sig genom att filtrera sin föda direkt ur vattnet. Genom att de filtrerar vattnet på små partiklar kan stora musselbestånd ha en renande effekt på vattnet. I Norrland som ingår i den norra delen av flodpärlmusslans utredningsområde kan den uppnå en ålder på ca 200 år, medan den i Spanien bara blir cirka 40 år.

Flodpärlmusslan är fridlyst i hela EU. Vattenkraftsutbyggnad, regleringar, slam/sediment, vattendragsrensningar, flottning, föroreningar och ett historiskt sett stort pärlfiske har reducerat populationerna av flodpärlmussla mycket kraftigt. Minskningstakten har uppgått till mellan 49 och 65 procent under de senaste 100 åren och en fortsatt minskning av populationen pågår eller förväntas ske.

Vid fortplantningen släpper den befruktade honmusslan larver som förs via vattnet till gälarna hos öring eller lax, där de fäster sig och lever som parasiter och tar sin näring från värdfiskens gälar. Genom detta parasitiska steg är fortplantningen beroende på ett relativt stort bestånd av öring eller lax. När mussellarven utvecklats till en liten mussla (ca 0,5 mm), släpper taget om värdfiskens gälar och gömmer sig i gruset på botten till den är tillräckligt stor för att klara sig exponerat på botten. Öringen tar ingen skada av infektionen av mussellarverna.

Av 100 miljoner mussellarver kommer endast en att överleva och utvecklas till en vuxen mussla. Resten av mussellarverna och småmusslorna blir mumsbitar för andra djur i vattendraget, vilket gör musslorna till en viktig födokälla.

Flodpärlmusslans minst sagt fascinerande levnadsstrategi gör den också väldigt sårbar. Inte bara den vuxna musslan är sårbar för exempelvis slam från skogs- och jordbruk.Om möjligheterna för värdfiskens reproduktion förstörs uteblir även musslans föryngring. Ett vattendrag som har ett flodpärlmusselbestånd är därför ett välmående vattendrag värt att vara rädd om! Kom ihåg att det inte är tillåtet att plocka upp en flodpärlmussla!

I projektområdet finns vattendrag med svaga flodpärlmusselbestånd och vattendrag där till och med flodpärlmussla helt försvunnit. Men det finns också vattendrag där vi har rik förekomst av flodpärlmussla.I projektet har vi återintroducerat flodpärlmussla till de vattendrag där den finns sparsamt och där den försvunnit. Dels genom att flytta musslor uppströms i det system där de finns. Vi har även infekterat öringungar. Eftersom flodpärlmusslan tidigt i livet lever på gälarna hos öringen går det att smitta årsungar av öringar med flodpärlmussellarver för att sedan plantera ut öringarna igen.  Totalt har vi återintroducerat flodpärlmussla i 11 vattendrag.

En gammal ärrad flodpärlmussla.

Alla tre sjöarna är relativt stora. Revsundssjön är den flikigaste av dem med många fjärdar och vikar. Näkten har en skärgård med över 300 öar och Locknesjön har speciell hydrologi där tillrinning från grundvatten med höga mineralhalter ger sjön ett grönskimrande vatten. Omgivningarna domineras av brukade barrskogar, men det finns även en del jordbruksmark, byar och spridd bebyggelse i alla tre avrinningsområdena. Den mesta jordbruksmarken ligger vid Locknesjön och vid norra delen av Näkten. Sjöarna används för fritidsfiske, dricksvattenförsörjning och lagring av vatten för vattenkraft (Näkten).

Vattnet i de här sjöarna är kallt och klart, näringshalter och halterna av organiskt material är över lag låga, men högre halter kan förekomma på vissa håll eller vid vissa tillfällen. Alla tre sjöarna har höga, stabila pH-värden. Locknesjön och Näkten har långa omsättningstider. Det betyder att sjöarna är stora och tillflödena små, därför tar det lång tid att omsätta vattnet. Det tar nästan 13 år att byta ut allt vatten i Locknesjön och cirka åtta år att byta ut vattnet i Näkten. Det betyder också att föroreningar stannar kvar i sjöarna under lång tid. Revsundssjön har kort omsättningstid – cirka tre månader – då den har många tillflöden i förhållande till sin volym.

Sjöarna hyser bland annat bestånd av öring, röding, harr och sik. Bestånden av röding har dock krympt och är idag små jämfört med vad de varit. I flera vattendrag finns stensimpa och bergsimpa, i några fall även flodpärlmussla. Jämfört med många andra skogssjöar är den biologiska produktionen i sjöarna hög tack vare det klara vattnet som släpper in mycket solljus. Så kallade kransalger trivs i den specifika miljön på botten med både höga kalciumhalter och tillgång på ljus och de är så kallade karaktärsarter för den här typen av sjö. Det klara vattnet ger också bra förutsättningar för insekter och andra ryggradslösa djur. Den höga produktionen är också viktig för fågellivet, exempelvis lommar som lever av småfisk i sjön. Även utter förekommer och den lever huvudsakligen av fisk i sjöns tillflöden.

Den här typen av sjöar som kallas  är mycket ovanliga i både Sverige och i Europa. Det är framför allt de höga pH-värdena tillsammans med det klara vattnet som gör dem unika och värdefulla. Liksom den sammansättning av arter som bildats i och kring sjöarna.

För att förbättra och långsiktigt bevara sjöarnas höga naturvärden är det viktigt att bromsa tillförseln av näringsämnen och organiskt material från avlopp, jord-, och skogsbruk. Ett annat viktigt arbete är att ta bort de vandringshinder som hindrar bland annat öringen från att föröka sig i sjöns till- och utflöden.

Altering of streams in order to use the power of the water was initiated more than a couple hundred years ago. Clearing for e.g. timber floating by removing boulders, stones and damming parts of the stream for mills and splash dams resulted in dramatic decreased habitat heterogeneity, affecting fish and other organism negatively.

Habitat restoration is an ecosystem action for improvement of the basic for all species – the biotope. This means that the habitat heterogeneity will be increased resulting in more different microhabitats, shelter, places for food, etc. The action will also restore the internal dynamic, i.e. temporal and spatial changes, for example formation of “new” areas of bottom substrate resulting in spawning areas for fish and microhabitat for invertebrates.

The stream sections that has been restored were very uniform in terms of physical habitat due to channelization and stream clearance to facilitate timber floating. Restoration in this case meant reintroducing boulders, dead wood, etc., thus generally increasing habitat heterogeneity and complexity. As a consequence, fluvial processes has been be altered. More diverse stream water velocities has lead to improved conditions for a more diverse bottom substrate. For instance, gravel sections with higher water velocities has occured and it have less silt. The fine organic/inorganic particles have been shown to be detrimental for invertebrates, e.g. juvenile mussels, and the development of fish, e.g. brown trout, eggs. Furthermore, a heterogenic habitat will strengthen the fish and invertebrate populations leading to increased ecosystem resilience.

About 30 streams has been restored in the project. Most of the targeted streams has been restored using excavators, and few of the smaller tributaries by hand and winches.

An old scarred river pearl mussel.

In Life- Triple lakes we have reintroduced freshwater pearl mussels (M. margaritifera) in streams with extinct or very weak populations of pearl mussels. This action was necessary to re-establish mussel populations since they had gone extinct in most tributaries. Known records of mussels are registered in the late 19th and early 20th century. The disappearance is probably due to stream clearing, damming linked to floating and hydro-power plants and/or pearl fishing. M. margaritifera are filter feeders, thus reducing transport of organic matter to the project lakes. Therefore dense populations of M. margaritifera will improve water quality conditions in the lakes. Two different methods have been used to reintroduce M.margaritifera:

1. Moving adult mussels from nearby dense populations. The relocated mussels was concentrated (placed together) in dense groups, which increases the chances for successful reproduction. This measure should also increase the degree of infection of the host fish brown trout. The County Administrative Board has performed a pilot test in the project area while introducing mussels to a tributary of Lake Näkten. This test has been very successful so far since survival of transferred mussels is very high.
2. Artificial infection. Pregnant mussels and host fish, Brow trout, collected in streams were brought together in a common container, mussel larvae infected the fish and was then re-stocked in the identified tributaries.

Only local types of mussels and Brown trout was used in the artificial infection.

All three lakes are relatively large. Lake Revsund has numerous bays and small sandy beaches, Lake Näkten has a unique archipelago of over 300 islands and lake Lockne is fed by groundwater with high mineral content which gives the lake a shimmering green water. The surrounding areas are dominated by coniferous forests, but there is also some farmland, villages and settlements spread in all three river basins. Most agricultural land is located around lake Lockne and the northern part of lake Näkten. The lakes are used for recreational fishing, drinking water supply and storage of water for hydropower (Näkten). They are also recipients of wastewater from buildings in the area.

There are relatively few data on water quality in the lakes, but we know that the water is cold and clear in all three of them and that nutrient concentrations and organic content are low in general. Higher levels may occur in some areas or at certain times, which indicates that parts of the lakes might be eutrophic. All three lakes have high, stable pH.

Lake Lockne and lake Näkten have long circulation times. This means that due to large volumes relative to few and small tributaries, it takes a long time to replace the water in the lakes, 13 years in lake Lockne and about eight years in lake Näkten. It also means that pollutants remain in the lakes for a long time. Lake Revsund has short turnover time - about three months - as it has many tributaries.

All three lakes carry populations of trout, char, grayling and whitefish. The populations of Arctic char, however, have dwindled and are small compared to what they used to be. Bullhead and Alpine bullhead can be found in the tributaries, and in some cases even freshwater pearl mussel. Compared to many other lakes in forested catchments the biological production is high. This is due to the clear waters that let plenty of sunlight in. Stoneworts thrive in the specific environment and they are characteristic species for this type of lake. The clear water also provides good conditions for insects and other invertebrates. The high organic production is also important for bird life, such as loons, who live on small fish in the lake. Otters are present and live mainly of fish in the lake's tributaries.

This type of habitat is very rare in both Sweden and Europe. It is mainly the high pH together with the clear water that makes them unique and valuable. Like the composition of species formed in and around the lakes.

In order to preserve the high natural values, it is important to curb the supply of nutrients and organic matter from sewage, agriculture, and forestry. Another important task is to remove the barriers for migrating fish in the lake inflows and outflows.